Jättelångtstafetten 2022

Alla Jättelångtstafettlöpare från VFK samlade på en och samma bild..

I helgen avgjordes Jättelångt 2022. Loppet går längs med Roslagsleden från Grisslehamn till Norrtälje, totalt 70 km, och man kan antingen välja att springa hela sträckan själv eller det lite mer humana alternativet där man delar upp sträckan och springer den i stafettform (5 sträckor på mellan 9-21 km). VFK hade representation i form av två stafettlag, ett mix- och ett herrlag. Totalt var det 15 lag som fullföljde stafetten i de olika klasserna. Banan hade sina utmaningar, bitvis springer man i väldigt stökig terräng (stenstränder, kohagar, åkrar, single track-stig mm), och det ställs höga krav på löparnas navigeringsförmåga då man endast har de orangea ledmarkeringarna som vägguide. Innan start upplyste arrangören bland annat om att 98% av alla löpare springer fel minst en gång längs banan och att en utsläppt ko = en köpt ko (!).   

Inget av detta var dock något som hindrade VFK från att ta hem överlägsna segrar i både mix- och herrstafetten. Mixlaget satte dessutom ett inofficiellt banrekord med tiden 4:44:06 (snitt 4.03/km samt hela 41 minuter före tvåan), och herrlaget fick en totaltid på 5:02:09 (snitt 4.18/km samt hela 30 minuter före tvåan). 

Hur gick det då med navigeringen och kossorna? Det höll på att sluta illa redan på etapp 2 när Bert lät meddela via whatsapp att han hade sprungit vilse någonstans längs med klipporna ut mot Ålands hav. Efter lite hjälp av lokalbefolkningen och vår egen Mats som lurade i buskarna behövdes dock ingen search and rescue-patrull skickas ut och han hittade till slut tillbaka till leden, och mixlaget kunde fortsätta sin väg mot Norrtälje och segern. Det var också andra som kände sig lite vilse emellanåt, men efter lite panikartad sökning efter orangea ringar på träden hittade man för det mesta rätt väg framåt. Mig veterligen var det ingen av oss VFK-löpare som sprang in i någon ko, det närmaste var väl när Mattias var tvungen att slinka emellan två hästar som hade parkerat mitt på stigen, de var nog lika förvånade som Mattias, och ingen kom på tanken att sparka bakut. 

Allt som allt var detta ett otroligt roligt och trevligt lopp. Som Henrik efteråt uttryckte det: "riktig rolig tillställning som påminde om byastafetterna hemmavid (reds anm: Storuman) back in the days". 

Vi lär garanterat dyka upp i stafetten nästa år igen, då förhoppningsvis också med ett damlag, så att vi kan ta trippeln! 

De som sprang stafetten:

Resultaten